Män lånar mer än kvinnor

Jämställdhet är något som vi gärna strävar efter men visst finns en hel del skillnader mellan könen. Något som på senare tid till exempel uppmärksammats är att det främst är män som tar lån och lånar mest – även fast de har en god ekonomi.

hander-som-haller-tom-planbok-fattigAtt ta snabblån är något som nog alla behöver göra någon gång ibland vid en oförutsedd ekonomisk krissituation, men rent generellt kan man se att de som faktiskt tar flest lån bryter av från normen och tanken om att det bara är den ekonomiskt nödställde som lånar. Ny statistik visar nämligen att det faktiskt är den välbetalde mannen som lånar mest, vilket bland annat Sveriges Radio skriver om. Men vad är det han lånar till? I Aftonbladet skrev man att kvinnor lånar till kläder och män till båtar i en artikel som publicerades för omkring 15 år sedan, och sorgligt nog har detta inte förändrats speciellt mycket. På mannens sida i alla fall. Vad den nya undersökningen visar är nämligen att det som mannen lånar mest pengar till kanske inte är en båt, men det är en bil – så det är i alla fall en form av fordon. Kvinnor däremot är mer ansvarsfulla, eller i alla fall ansvarsfullare än för femton år sedan, de lånar nämligen främst till bröllop och skönhetsingrepp.

Alla lånar till bostad

Något som däremot inte utgör en så stor skillnad mellan könen när det kommer till lån är lån som rör bostaden. Här lånar män och kvinnor ungefär lika mycket. Vad som däremot skiljer sig är lånestorleken beroende på vart någonstans i landet man bor. Bland annat skriver Svenska Dagbladet att de som lånar mest återfinnes i främst Stockholms län, vilket inte är så förvånande, och minst lån hittas utspritt mer norrut i landskap som Jämtland, Norrbotten och Värmland.

Så här lånar man i Stockholms kommuner i snitt

  1. Danderyd – 2 114 220 kronor
  2. Lidingö – 1 925 805 kronor
  3. Vellinge (Skåne) – 1 850 470 kronor
  4. Stockholm – 1 780 288 kronor
  5. Ekerö – 1 756 244 kronor
  6. Tyresö – 1 725 071 kronor
  7. Nacka – 1 659 327 kronor
  8. Täby – 1 654 815 kronor
  9. Sundbyberg – 1 653 041 kronor
  10. Värmdö – 1 630 472 kronor

Löneskillnaderna fortfarande stora

Mäns och kvinnors löner är inte jämställda, trots att lönegapet minskat under de 30 år som statistik förts. Vad beror detta på?

woman-hand-smartphone-desk-largeKvinnor må spara mer pengar än män och dessutom på ett säkrare sätt, som vi skrivit om tidigare här i ett inlägg. Men det kanske inte är så konstigt, kvinnor tjänar också mindre än sin manliga motparter.

Under de senaste 30 åren har kvinnors löner konstant ökat i Sverige. Trots det tjänar fortfarande männen i landet mer. Statistiska centralbyrån (SCB) presenterade nyligen en kartläggning om kvinnor och mäns skilda villkor i samhället, något som Dagens Nyheter rapporterade om. Kartläggningen heter ”På tal om kvinnor och män” och har kommit ut vartannat år sedan mer än tre årtionden tillbaka. Statistiken som presenteras beskriver jämställdheten i löner, yrken, makt och inflytande samt kriminalitet och ofarligt.

Lönegapet finns fortfarande kvar

Siffrorna som visar att lönerna hos kvinnor och män skiljer sig, trots att detta gap har minskat genom åren. Män får ungefär 13 procent mer i plånboken än kvinnor, det är en minskning med en procentenhet i jämförelse med två år sedan. En orsak till detta är kvinnor i större utsträckning arbetar med yrken som betalar ut lägre lön samt är hemma mer med barn via vab och annat. Dessutom deltidsarbetar kvinnor betydligt mer än vad män gör. Men löneskillnaden finns även på samma arbetsplatser, trots likvärdig utbildning och erfarenhet. Ren och skär ojämställdhet alltså.

I styrelser på företag är det även där en väldigt ojämn könsfördelning fortfarande. Siffror visar i rapporten att av alla börsbolag, leds endast 5 procent av totalen av en kvinnlig vd. Det visar på att inte bara lönen är ur led, även makten och inflytandet är helt på efterkälken.

Chefsorganisationen Ledarna menar att inte bara kvinnor gynnas av jämställda löner, utan män likaså. Organisationen har sammanställt statistik angående löner under flertalet år.

post

Kvinnor sparar mer

När det kommer till ekonomi skiljer sig åsikterna och beteendena åt en del mellan könen. Män anser sig kunna mer om sin privatekonomi och vågar spara mer riskfullt, medan kvinnorna är mycket bättre på att spara pengar överhuvudtaget.

spare-penger

En undersökning visar att drygt hälften av alla svenska kvinnor anser att de kan för lite om privatekonomi, skriver Dagens Industri. Även när det kommer till pensionen har männen bättre självförtroende då 65 procent av dem anser sig ha tillräckliga kunskaper för att påverka den, medan endast 45 procent av kvinnorna anser sig ha det. Männen är dessutom, kanske på grund av det goda självförtroendet när det gäller ekonomi, mer benägna att ta risker i sitt sparande för att få avkastning.

Sparar säkrare än männen

Med tanke på att kvinnorna inte tar lika stora risker i sparandet som män gör, sparar de inte lika mycket i aktier och i sparformer som ger rätt hög avkastning. De väljer kanske snarare ett investeringssparkonto där man kan bland aktier och fonder, än att enbart handla med de hetaste men mest riskfulla aktierna. Men även om det är så att kvinnorna kanske inte sparar lika riskfullt, är det ändå kvinnorna som sparar mest.

Fler sparar men i mindre summor

I Svenska Dagbladet kan man läsa att fler än varannan kvinna har ett sparkonto och hela 43 procent av dem sätter in pengar på kontot regelbundet. Bland männen är det däremot under hälften som har ett sparkonto och endast 39 procent säger sig vara regelbundna sparare. Däremot är det männen som har mer pengar på sina sparkonton generellt. Detta beror dels på att kvinnorna sparar flitigare, men i mindre belopp.

post

Korrelation och kausalitet – två exempel

En av de svåraste sakerna för en människa är att inte tolka korrelation som ett tecken på kausalitet. Det är svårt även för forskare i många fall, och då ska vi inte tala om hur det kan se ut i medierna, eller i den allmänna debatten.

DiagramDet första man får lära sig när man pluggar statistik är att korrelation inte är samma sak som kausalitet. Att antalet anmälda våldtäkter har ökat behöver inte ha med invandringen att göra. Troligare är nog att ökningen beror på att fler typer av övergrepp idag klassas som våldtäkt. Ett helt annat exempel kommer från The Economist: i en artikel hävdade man att ju fler personer i ett land som har ett bankkonto, desto högre är välbefinnandet i landet. I diagrammet som ackompanjerar artikeln ser detta vid första anblick ut att stämma. Men tittar man mer noggrant ser man att detta framför allt gäller länder i Asien och Mellanöstern. Länder i Afrika söder om Sahara har lägre grad av välbefinnande alldeles oavsett, och i Europa är välbefinnandet generellt högt.

Därför bör man, innan man drar den slutsats som Economist drar, ställa sig följande frågor:

  • Är det en ren tillfällighet att det här sambandet finns?
  • På vilket sätt påverkas välbefinnandet av ett bankkonto? (Är det inte troligare att det är de som har de gott ställt som har bankkonton?)
  • Vad finns det för andra faktorer som kan påverka välbefinnandet?